Helheten
De kyrkor och kapell som omfattas av begravningspastoralen är Fjärås kyrka, Förlanda kyrka, Tjolöholms slottskyrka samt Skogskapellet i Kungsbacka församling.
Kyrkorådet i Fjärås-Förlanda församling är huvudman för begravningsverksamheten. Verksamheten är organiserad så att kyrkoherden har huvudansvar för begravningsverksamhetens myndighetsutövning, dvs. den verksamhet som bekostas av begravningsavgiften. En vaktmästare/arbetsfördelare finns som ansvarar för den löpande verksamheten, och som svarar inför kyrkoherden. Därutöver finns 3,5 kyrkvaktmästartjänster.
Kyrkoherden har huvudansvar för den del av begravningsverksamheten som hänförs till begravningsgudstjänsten och den själavård/församlingsvård som begravningarna ger upphov till, och som bekostas av kyrkoavgiften. I denna verksamhet har också andra anställda viktiga uppgifter, fr. a övriga präster, musiker, diakoner, husmor, kanslipersonal och vaktmästare som möter sörjande i olika skeden och sammanhang i samband med dödsfall och begravning.
Pastoralen omfattar således kyrkoherde, komminister, vaktmästare/arbetsfördelare, kyrkvaktmästare, kyrkomusiker, diakoner, husmor och kanslipersonal som handlägger begravningsfrågor.
Tillgänglighet
Församlingarna strävar efter en hög och god tillgänglighet i samband med dödsfall. Präst och diakon är som regel nåbara dygnet runt för samtal i dödens närhet, för sjukkommunion eller för att på annat sätt vara till stöd för människor i dödens närhet.
Pastorsexpeditionen är öppen alla helgfria vardagar kl 10-12. Under perioden, juni-augusti, mån., ons., fred. kl 10-12. Dessutom har begravningsbyråerna tillgång till direktnummer vilket innebär att församlingens personal i stort sett är tillgänglig alla helgfria vardagar
kl 9-16 för bokning av begravning.
Begravningar bokas vanligtvis via pastorsexpeditionen. Tider för begravning fastställs för fyra veckor i taget. Som regel erbjuds jordbegravning eller kremationsbegravning tis., tors. och fre. kl 1030. Samt kremationsbegravning tis., ons. och tors. kl 13. Finns andra önskemål måste samråd ske med kyrkoherden före bokning. Vid önskemål om två jordbegravningar samma dag, eller två dagar i rad ska samråd ske med vaktmästare/arbetsfördelare före bokning.
Begravning bör ske så snart som möjligt efter dödsfallet, men för att ge präst, musiker och vaktmästare möjlighet att förbereda begravning på bästa sätt ska fem arbetsdagar gå mellan bokning av begravning och begravningsgudstjänsten. Församlingens mål är att erbjuda en lämplig begravningstid inom tre veckor efter dödsfallsanmälan gjorts till pastorsexpeditionen.
Att vara sörjande innebär att man är extra utsatt och känslig. Därför är ett vänligt och korrekt bemötande självklart i församlingens kontakter med sörjande. Detta gäller allt ifrån telefonkontakt med pastorsexpeditionen i samband med bokning och förfrågningar om begravning till möte med vaktmästare på kyrkogården i samband med att man ser ut gravplats eller på annat sätt vill orientera sig om gravplats, gravskick och skötsel. I alla möten ska församlingens personal sträva efter att på ett professionellt och empatiskt sätt möta sörjande och anhöriga. Problem och eventuella motsättningar mellan olika befattningshavare handhas internt, och får under inga omständigheter ventileras med sörjande.
Så snart präst får kännedom om att han har fått sig tilldelat en begravning ska kontakt tas med anhöriga. Musiker kontaktar anhöriga vid behov för att diskutera musiken.
Om önskemål finns kan alltid präst medverka med andakt i samband med att den döda kroppen tas om hand.
Varje begravning följs upp på ett eller flera av följande sätt
- På Alla själars dag inbjuds anhöriga till dem som avlidit under året till en minnesgudstjänst
- Anhöriga inbjuds till Leva-vidare grupper eller andra former av församlingsgemenskap
- Personlig kontakt via besök eller telefon en tid efter begravningen.
Barn
Döden är en del av livet, därför bör också barnen beredas plats att delta i begravningsgudstjänsten, och de förberedelser som sker inför den. Barn är välkomna till bisättning, och får gärna lägga t ex en teckning i kistan vid detta tillfälle. Vid begravningsgudstjänsten är de välkomna att ta avsked med blommor, teckningar eller på annat för barnen lämpligt sätt. Det är viktigt att tjänstgörande präst samråder med anhöriga om barnens delaktighet.
När ett barn har dött ställer det särskilda krav på församlingens personal. Det är i dessa sammanhang särskilt angeläget att samråd sker med föräldrar och andra anhöriga kring hela begravningsprocessen, alltifrån kistläggning till gravsättning.
”I kyrkohandboken finns en ordning för ’Begravning av dödfött barn eller barn som avlidit i späd ålder’. Denna gudstjänst kräver särskilt stor lyhördhet för den drabbade familjen, vilka ord och vilket språk som är deras, vilka psalmer och vilka bibeltexter som kan svara mot deras situation. Därför bör gudstjänsten utformas i nära samarbete med den drabbade familjen och med stor pastoral omsorg, inte minst vid gestaltningen av gudstjänstens olika moment. Man kan mycket väl tänka i aftonbönens form och sitta runt kistan och om möjligt gärna använda barnets eget dopljus.”
”Frågan om aborterade fosters begravning hör till själavården och måste därför omges med stor frihet. Att ta avsked av aborterade foster är en pastoral akt och bör inte vara en offentlig gudstjänst. Hur man än väljer att gestalta en sådan begravningsakt är det omsorgen om föräldrarna som skall vara vägledande. Detta är en ytterst känslig situation och alla riter måste stämma överens med föräldrarnas uttryckliga önskemål. Det är viktigt att själavårdande möta och hantera en eventuell skuldproblematik.”
(Ur Begravningen – ett brev från Svenska kyrkans biskopar)
Gudstjänstens utformning
Generellt gäller att begravningsgudstjänsten ska utformas utifrån anhörigas önskemål om hur de vill ha det samtidigt som Svenska kyrkans ordning för Begravningsgudstjänst ska följas. Handboken ger utrymme för stor flexibilitet vid flera moment, som kan användas för att utforma en personligt präglad begravningsgudstjänst. Så länge önskemålen från anhöriga går att harmoniera med handboken och inte i övrigt står i strid med Kyrkans budskap och lära ska vi sträva efter att tillmötesgå dem.
Platsen för begravning
För kyrkotillhöriga som önskar begravning i Svenska kyrkans ordning gäller att pastoratets begravningsgudstjänster äger rum i pastoratets kyrkor. När önskemål finns om begravningsgudstjänst i Skogskapellet medverkar präst från pastoratet. Finns önskemål om begravningsgudstjänst i annan kyrka eller kapell gäller KO bestämmelser i 42 kap 10 §. I dessa fall förutsätts att präst och musiker i förrättningsförsamlingen tjänstgör vid begravningsgudstjänsten.
Närheten till Göteborg gör att önskemål ibland framkommer om begravningsgudstjänst i något av begravningskapellen inom Storgöteborg. Eftersom ingen lokal församling kan ta det pastorala ansvaret för dessa kapell får frågan avgöras från fall till fall.
Överlåtelsen
I gällande kyrkohandbok finns inte några alternativ till tre skovlar mull eller korstecken, vilket innebär att inga andra alternativ får användas.
Musiken i begravningen
I våra begravningsgudstjänster använder vi levande musik. Musiken i begravnings-gudstjänsten får inte stå i strid med Kyrkans tro och värderingar. I den mån som anhöriga önskar extra musikinslag i form av sång- eller instrumentalsolist ska samråd äga rum mellan tjänstgörande musiker och solist. Önskemål om inspelad musik kan med fördel tillgodoses vid minnesstunden.
Begravningsgudstjänstens avslutning
Begravningsgudstjänsten kan avslutas på två sätt.
Vid jordbegravning bärs kistan ut under avslutningsmusiken därefter följer klockringning. Denna processionsbärning är en del av begravningsgudstjänsten. Vid graven sänks kistan innan avskedstagandet äger rum. Akten avslutas med att prästen lyser frid över graven. Eventuella tack och inbjudan till minnesstund bör göras kort, och ske efter bönen om frid, eller efter eventuell psalmsång vid graven.
Undantagsvis kan avskedstagandet äga rum inne i kyrkan även vid jordbegravning. Det är tjänstgörande präst som efter samråd med anhöriga och övriga medverkande beslutar om avsked får ske i kyrkan. Även i detta fall ska kistan bäras i processionsbärning till graven och sänkas i direkt anslutning till begravningsgudstjänsten. Denna bärning kan utförs av samfällighetens personal. Prästen följer alltid med till graven för att lysa frid.
Vid kremationsbegravning sker avskedstagandet inne i kyrkan, efter sista psalmen men före avslutningsmusiken. När samtliga begravningsgäster tagit avsked avslutas momentet med att prästen lyser frid över kistan och nedkallar välsignelsen över församlingen. Eventuella tack och inbjudan till minnesstund bör göras kort, och ske efter välsignelsen. Efter avslutningsmusiken äger klockringning rum, varunder församlingen kan lämna kyrkan.
Minnesstunden
Om en offentlig minnesstund följer efter begravningen ska präst om möjligt delta. Samfälligheten erbjuder sina kyrkotillhöriga att utan kostnad låna något av sina församlingshem för minnesstunden. Samfällighetens anställda husmor kan också arrangera minnesstunden enligt anhörigas önskemål enligt fastställd prislista.
Begravningsgudstjänst efter kremation
Det finns tillfällen då begravningsgudstjänst måste hållas sedan kremation ägt rum. Det kan t.ex. gälla när någon dött utomlands eller i en svår olycka, men ibland uppkommer också önskemål om att kremation skall ske och först därefter begravningsgudstjänst hållas. Vanligen används kyrkohandbokens ordning för begravningsgudstjänst men med överlåtelse utan mull. Mullpåkastning kan göras på urnan när den sänkts ner i graven. Äger begravningsgudstjänsten rum ute på kyrkogården är detta naturligt.
Urnnedsättning
Om gravsättning inte sker i direkt anslutning till begravningsgudstjänsten utan t.ex. efter kremation bör prästen erbjuda sig att vara med vid urnnedsättningen och på så sätt markera att kyrkans omsorg sträcker sig genom begravningens alla stadier. Kyrkohandbokens ordning för gravsättning utan anslutning till begravningsgudstjänst bör användas.
Samverkan
För att begravningsverksamheten ska fungera smidigt och effektivt är det viktigt med en god och nära samverkan mellan församlingen och de lokala begravningsbyråerna, men också med andra församlingar inom kontraktet. En fungerande samverkan krävs också mellan församlingen och övriga som på olika sätt kan vara engagerade i en begravning; det kan bl. a vara solister i kyrkan, cateringfirmor vid minnesstunden, andra präster och kyrkomusiker än de som är anställda i församlingen, äldreboenden och sjukvård (fr. a det palliativa teamet).
Begravningsbyrå
I samarbetet med begravningsbyråerna är det viktigt att båda parter respekterar och har förståelse för varandras arbetsvillkor. Församlingen har öppet dagligen för bokning av begravning, och detta kan ske direkt på någon av de fasta tider församlingen erbjuder. Finns andra önskemål kan inte begravningen bokas förrän församlingen fått möjlighet att undersöka om önskemålen kan tillgodoses. Det kan t ex handla om önskemål på en dag som normalt sett inte erbjuds, med annan präst eller musiker än den tjänstgörande.
För församlingens skull är det viktigt att begravningsbyrån i sin kontakt med anhöriga inte utlovar sådana tjänster som det är församlingens ansvar att tillhandahålla, t ex att ordna begravningsgudstjänst på en viss dag, att en viss präst ska hålla begravningen eller att gravsättning kan ske på viss plats på kyrkogården samt utformningen av gudstjänsten.
Cateringfirma
När en cateringfirma ska ansvara för minnesstunden är det viktigt att tydlig information lämnas ut om gällande hyresregler, och att, vid behov, nyckel kvitteras till församlingshemmet.
Ekumenik
Församlingen vill ha en generös tillämpning av ekumeniken, och upplåter kyrkan till begravningsgudstjänst för begravning i annat trossamfunds ordning under förutsättning att det handlar om ett samfund med vilket Svenska kyrkan har ekumeniska relationer. Var den avlidne inte medlem i Svenska kyrkan får församlingen ta ut en avgift för de kostnader som uppstår, och som inte belastar begravningsverksamheten. Beslut om upplåtelse i dessa fall fattas alltid av kyrkoherden.
Icke-tillhöriga
Den som inte tillhör Svenska kyrkan har inte rätt till kyrklig begravning. KO (kyrkoordningen) ger dock möjlighet för kyrkoherden att besluta om att den som inte tillhör Svenska kyrkan ska kunna få en kyrklig begravning. I detta fall får, enligt KO, en avgift tas ut. Storleken på avgiften finns inte fastställd, men rekommendationer från Församlingsförbundet finns, och församlingen följer dessa.
Eftersom huvudregeln är att den som inte tillhör Svenska kyrkan inte heller får en kyrklig begravning tillämpas den i församlingen med vissa undantag. I följande fall bör begravning beviljas för den som inte tillhör Svenska kyrkan. 1) Man tillhör ett annat trossamfund, eller kyrka men anhöriga önskar kyrklig begravning; 2) Man har inte själv aktivt trätt ur Svenska kyrkan utan stått utanför p.g.a. andra skäl. Det är i alla situationer kyrkoherden som beslutar om den som inte tillhör Svenska kyrkan ska beviljas detta eller inte.
Andra än församlingens anställda
Ibland uppstår önskemål om att en annan präst eller musiker, än de som är anställda i församlingen, ska tjänstgöra vid en begravning. I många fall handlar det om personliga relationer till den man önskar se som tjänstgörande. Församlingen bejakar detta, men kan inte anställa den önskade personen för detta tillfälle. Frågan om ersättning får bli en överenskommelse mellan den önskade prästen eller musikern och sorgehuset.
Utbildningsplan
I samfälligheten träffas den personal som har hand om begravningsverksamhetens olika frågor till regelbundna överläggningar där dessa frågor behandlas. All personal erbjuds regelbunden utbildning/fortbildning inom begravningsverksamheten.
Överläggningar mellan präster, musiker och begravningsbyråer sker också regelbundet.
På kontraktsnivå ansvarar kontraktsprosten för regelbundna samråd mellan olika företrädare för begravningsverksamheten.
Kommunikationsplan
Samfälligheten informerar om begravningsverksamheten på pastoratets hemsida.
Konflikter
I samband med begravningsverksamheten kan konflikter och missförstånd uppstå på olika sätt och på olika plan. Konflikter kan uppstå mellan anhöriga angående begravning och gravsättning. I dessa sammanhang är inte samfälligheten motpart, men har ansvar att hjälpa till med medling. Vid medling medverkar kyrkoherden och respektive kyrkorådsordförande. Därför är det viktigt att personal som får kännedom om en konflikt omedelbart informerar kyrkoherden om detta, så att medlingsåtgärder kan sättas in så snart som möjligt.
Konflikt/missförstånd kan också uppstå mellan samfälligheten och anhöriga. Det är viktigt att göra allt som går för att rätta till misstag, och för att komma till rätta med missförstånd, eller en konflikt. Ansvaret för detta ligger på kyrkoherden, som omgående måste informeras om ett missförstånd, eller en konflikt uppstått.
Kyrkoherden ansvarar för att informera Kyrkonämnden om eventuella konflikter inom begravningsverksamheten.
Uppföljning
Begravningspastoralen följs upp i samråd mellan berörd personal, samt i samband med den årliga kyrkogårdssynen. Kyrkoherden ansvarar för denna uppföljning. Resultatet av uppföljningen rapporteras till Kyrkonämnden.
Fastställd av Kyrkonämnden 2014-02-03