Fjärås kyrka

Kyrkans historia i korthet

Fjärås kyrka ligger väl synlig på en grusås kallad ”Bräckan”. Åsen bildades när inlandsisen smälte för drygt 10.000 år sedan. Ängarna västerut, vilka förr var täckta med vatten, gick under benämningen ”fjära”. Det är en av förklaringarna till namnet ”Fjärås”.

Ett stort antal fornlämningar från särskilt brons- och järnåldern vittnar om att åsen tidigt var befolkad. Här strålade också olika vägar samman.

Nuvarande kyrka har haft en föregångare byggd på 1100- eller 1200- talet i romansk stil. Den gamla kyrkan fick 1701 ett torn i väster, vars övre del hämtades från en äldre klockstapel. Endast en avbildning av den gamla kyrkan är känd. Det är ett kopparstick i Richardsons ”Hallandia Antiqua”.

Flera föremål finns bevarade från den äldsta kyrkan. Äldst är en kyrkobibel på danska från 1589. Halland var ju danskt ända fram till freden i Brömsebro 1645.

1762-63 revs stora delar av den gamla kyrkan. Den nya kyrkan utökades åt både söder och öster. 1801 revs även den gamla kyrkans torn och ett nytt byggdes. En stenplatta över ingången till kyrkan har följande text: ”GUSTAVF IV ADOLF, Resc Svec (Sveriges konung), 1801”. Vid denna tid var Fjärås en av de folkrikaste församlingarna i Halland.

Fjärås kyrka, med sin föregångare, har en lång historia på omkring 800 år. Många generationer har bidragit till att försköna kyrkan. Det viktiga är dock inte att den är gammal eller vacker, utan att den är fylld med liv. Jesus sade: ”De ord jag har talat till er är ande och liv”. Joh 6:63.

Koret

Dopfunten

Dopfuntar är vanligen tillverkade av sten eller trä. Fjärås kyrkas dopfunt är tillverkad av malm. Som framgår av en inskription är den från 1596. Efter att länge ha varit trasig och oanvänd lagades den 1937-38 och placerades i koret. Dopskålen av silver gjordes 1905 till en nyare dopfunt, som numera finns i vapenhuset.  Baldakinen över dopfunten har följande text: ”Går uth och lärer alt folk och döper them i Namn Faders och Sons och thens Helga Andes. Matth 28 v. 19. Anno 1739”.

Altartavlan

Altartavlan är till största delen från omkring 1630. Några äldre målningar har ersatts under årens lopp. I en öppning i mittpartiet kan numera tre bilder visas:

  • Den yngsta är en målad gipsrelief från 1941 gjord av Stockholmskonstnären Carl Fabergberg. Den föreställer Jesu födelse och visas vid julens gudstjänster.
  • Direkt på två träplankor finns en målning av den första nattvarden med Jesus och de tolv lärjungarna. Judas vänder bort huvudet. Målningen är troligen gjord av Johan Ross år 1724. Detta motiv visas vid nattvardsgudstjänster.
  • Vid övriga gudstjänster visas målningen av Jesus på korset. Denna målning skänktes till kyrkan 1770 av Bengt Andersson i Måå. Duken monterades senare över den äldre nattvardsmålningen. Vid en restaurering 1937-38 skildes de från varandra och kan nu visas var för sig.

Vid en restaurering 1871-73 flyttades den gamla altartavlan bort och placerades i tornet. Senare hängdes den upp på norra väggen över dörren till sakristian. I koret satte man upp en nyinköpt stor målning av Kristi förklaring. Vid restaureringen 1937-38 placerades den gamla altartavlan åter i koret. Den ”nya” altartavlan hänger numera i södra vapenhuset.

Korfönstren med olika kristna symboler är utförda i målat, bränt och blyat antikglas av Yngve Lundström, Stockholm fönstren skänktes av två makar och blev insatta vid renoveringen 1937-38.

I koret hänger en s k basunängel. Enligt en muntlig tradition är den gjord av ett träd från Fjärås norra skogsbygd. Ängeln håller i handen en banderoll med följande text: ”Står up I döde och kommer för domen”.

Golvuret skänktes 1784 av Anders Svalin, Tjolöholm. Det är av Risings tillverkning.

Nattvardskalken omtalas första gången i 1695 års inventarieförteckning. Den har på foten utsmyckningar i form av änglahuvuden.

Predikstolen

Predikstolen med baldakin är från omkring 1650. Liksom altartavlan målades den över, med vitt och guld, omkring 1724 . Vid restaureringen 1937-38 togs de ursprungliga färgerna fram. I fyra scener framställs Jesu lidandes historia:

  • Jesus kämpar i Getsemane. En ängel hjälper honom. Lärjungarna sover.
  • Soldaterna kommer för att fängsla Jesus. Judas kysser honom.
  • Jesus gisslas.
  • Jesus på korset.

Tre bibeltexter finns återgivna på predikstolen:

  • ”Herrens härlighet skall uppenbarad warda; och alt kött skal tillsammans see att Herrans mun talar.”
  • ”Med ett offer hafwer han ewinnerliga fullkomnadt them som helige warda.”
  • ”Skulle icke Cristus sådant lida och sedan ingå uthi sin härlighet.”

Över predikstolen hänger en duva, symbol för Anden, som skall tala genom predikanten.

Långhuset

Över mittgången hänger tre ljuskronor av malm. Den mindre är enligt inskriptionen gjord 1656. En av de större är av okänd ålder. En kopia av denna senare är från 1953. Kyrkan har också en stor glasljuskrona inköpt 1869. Den hänger framför orgeln.

Läktaren

Läktarbarriären är även den från omkring 1650. 23 målningar visar personer ur både Gamla och Nya Testamentet. Jesus är, som sig bör, i centrum. I den gamla kyrkan fanns det 30 målningar. Läktaren sträckte sig då längs både den bakre och den nuvarande norra väggen. Nuvarande målningar gjordes troligen av Johan Ross 1724. Under dessa finns äldre målningar. Den ursprungliga texten på läktarbarriären var dansk. Över denna målades senare svensk text (Psaltaren 27:4-5, 7-9). Vid restaureringen 1937-38 togs den danska texten delvis fram. Eftersom dessutom vissa delar av den gamla läktarbarriären saknas i den nuvarande kyrkan ger texten idag ett osammanhängande intryck.

Orglarna

Den stora orgeln med 25 stämmor är byggd 1974 av Olof Hammarbergs orgelfabrik. Fasaden härstammar från en äldre Molanderorgel.

Kororgeln är byggd av Tostareds orgelfabrik 1982.

Vapenhuset

I vapenhuset finns en lykta, som kan ha varit akterlanterna på ett segelfartyg. Dess ålder är inte känd.

Kollektbössan av koppar vid södra vapenhuset är tillverkad av en gammal oblatask från 1793.

Kyrktornet

Det blåser ofta uppe på Bräckan. Kyrktornet från 1801 hade från början en hög spira. Denna rasade ner helt i en vinterstorm 17 december 1814. Ett enkelt tak ersatte tills nuvarande lanterninöverbyggnad uppfördes 1827. Inspirationskälla var en aktuell ritning till ett torn för den andra kyrkan i pastoratet, Förlanda kyrka.

I tornet hänger två kyrkklockor. Texten på storklockan lyder: ”KOMMER HIT HÖRER TILL ALLE I SOM GUD FRUKTEN” (Psalt 66:16) och på lillklockan: ”GÅN IN I HERRENS GÅRDAR MED TACKANDE UTI HANS GÅRDAR MED LOFVANDE” (Psalt 100:4).

Dessutom står det på båda klockorna: ”ÅR 1879 DÅ BISKOPEN M.M. D:R G. D. BJÖRK VAR KYRKOHERDE OCH S. J. LJUNGNÉR V. PASTOR I FJÄRÅS BLEF DENNA KLOCKA OMGJUTEN OCH FÖRSTORAD VID GÖTEBORGS MEKANISKA WERKSTAD”.

Storklockan väger 950 kg och lillklockan 731 kg. Tonerna är ettstrukna e respektive ettstrukna fiss. Klockornas kläppar slår inte som vanligt åt båda hållen utan bara åt det ena hållet. Det är orsaken till att Fjärås kyrkklockor upplevs allvarligare än de flesta andra kyrkklockor.

Sammanringningen till söndagens huvudgudstjänst avslutas enligt gammal sed med 3 x 3 klämtningar på storklockan. Det påminner om att Gud är treenig, d v s Fader, Son och Ande.